Kategoriarkiv: Nattbrev

Vid vägskälet mellan kväll och natt

Nattens mörker smög tyst och stilla in i gryningens famn. Hon omslöt natten i sin ljusa mantel. Herre, hur vacker är inte gryningen när hon anländer. Hur ljuv är inte hennes varma händer av morgonljus och ömhet. Det är som … Läs mer

Publicerat i Nattbrev | Lämna en kommentar

Ibland når jag tvivlets svartaste bråddjup

Marc Chagall Så tunga mina steg känns understundom. Så sorgsen min väg verkar somliga dagar. Herre, när lyfter du min börda från mina axlar? Är vägen ännu lång till godhetens förbarmande hav? Om nätterna går jag bland stjärnor, det vet du. … Läs mer

Publicerat i Nattbrev | Lämna en kommentar

Det viskades bland stjärnorna i natt

Jag såg i fjärran nattvandrare gå ut i ditt ofattbart vackra universum vid midnattstimmen Herre. Jag såg hur dom kom från alla folk och länder. En del gick tysta med nedböjda huvuden. Andra såg ut som om dom samtalade med … Läs mer

Publicerat i Nattbrev | Lämna en kommentar

Herre, jag blev förd in i den mörkaste natt

Herre, jag blev förd in i den mörkaste natt. Där skrev jag ner mina tankar i natten. Endast med ett ljus, tänt av människohand. Jag vandrade mellan himmel och jord. Sökande själens djupa frid bland himlaljus och vackra jordiska trädgårdar. … Läs mer

Publicerat i Nattbrev | Lämna en kommentar

Herre, jag gick en tung och enslig vandring om kvällen igår

Herre, jag gick en tung och enslig vandring om kvällen igår. Ändå kändes mina steg så märkligt ljusa och lätta. Skogen ger mig en sådan ro när min själ grumlats av vemod. Då när alla stjärnor är dolda för människors … Läs mer

Publicerat i Nattbrev | Lämna en kommentar

Är det hit som människobarnen kommer när livets vägar är till ända?

Är det hit alla människobarnen kommer när livets vägar är till ända? Jag somnade en stund om kvällen. Drömde mig över midnattstimmans rand. Så steg jag åter upp och såg ut över människobarnens fönster. Överallt är de stora ljusen släckta. … Läs mer

Publicerat i Nattbrev | Lämna en kommentar

Herre, tänd ljuset om så bara för ett ögonblick för min skull

Herre, hur tungt kan inte livet understundom kännas! Hur långt bort kan inte ljuset kännas tidvis. Jo visst, jag ser glimtar av sken långt borta i fjärran; men inte nära nu. Inte denna natt. Herre, jag behöver ljuset i min … Läs mer

Publicerat i Nattbrev | Lämna en kommentar

Ibland när jag vandrat i dödsskuggans dal har jag misströstat så gruvligt Gud

Ibland när jag vandrat i dödsskuggand dal har jag misströstat så gruvligt Gud. Ja Herre, jag är en kvinna som vandrar. Jag stannar aldrig vid kärren, eller vid vattnen som mist sitt djup. Jag följer inte otygen från glömda skogen, … Läs mer

Publicerat i Nattbrev | Lämna en kommentar

Så öde

  Åh! Hur öde ligger inte sjöar och stränder stjärnor förutan. Det verkar som om hösten har kommit tillbaka igen. Som om årstiderna har backat ett stycke och gått vilse. All snö är borta sedan flera dagar. Allt ser svart … Läs mer

Publicerat i Nattbrev | Lämna en kommentar